Fastlagen och fastan Fastetiden inleds 40 dagar innan påsk. Seden hör antagligen ihop med att Jesus fastade 40 dagar i öknen. Fastlagen Fastlagssöndagen är sista söndagen innan fastan. Fastlagen avslutas med fettisdagen, då man enligt traditionen skall äta semlor. Under fastlagen och särskilt på fettisdagen festade man ordentligt och stoppade i sig av den mat som sedan var förbjuden under fastan, tex kött, ägg och fet mat. Upptågen var många och man klädde ut sig, lekte och tävlade. Andra länders karnevaler kommer från de fester och fastlagsspel som hörde ihop med fastlagen. Ordet Karneval har sitt ursprung ur de latinska orden Carne Vale som betyder farväl till köttet. Fastan Fastan inleds med askonsdagen, som är dagen efter fettisdagen, i veckan mellan fastlagssöndagen och första söndagen i fastan. På askonsdagen strödde man aska på sitt huvud som ett tecken på botgöring och sedan var det en 40 dagar lång period av bibelläsning, försakelser och stillhet fram till påskdagen, då fastan var slut. Allt festande och dansande var förstås förbjudet och det var otänkbart att ta ut lysning eller att gifta sig under fastan, då skulle äktenskapet bli olyckligt. Trots att fastan är 40 dagar lång, så är det 46 dagar mellan askonsdagen och påskdagen. Det beror på att söndagarna inte räknades, eftersom man då inte behövde fasta. Kosten under fastan bestod till stor del av torkad och lutad fisk. Sista veckan i fastan kallas Stilla veckan eller Dymmelveckan. Gästbok       E-mail       Hem       Helger       Semlor Sidan skapades i mars 2001. Besökare sedan januari 2004: Grafik från Graphic Garden