Julen - från advent till Tjugondag Knut                         Julens föregångare Festen till minne av Jesu födelse infördes vid mitten av 300-talet och det var den romerska kyrkan som bestämde datumet. Den 25 december var dagen då man tidigare firat Solguden Mitras födelsedag. I Sverige firade man då Midvinterblotet vid det som numera är jultid. Man träffades, festade, drack öl och offrade ofta en galt till guden Frejs ära. När kristendomen så småningom kom till Norden blandades midvinterblotets traditioner ihop med julens kristna budskap, troligen för att människorna lättare skulle ta till sig de nya sederna. Mycket gammal vidskepelse följde med in i den kristna tiden: Såkakan som skulle ligga på bordet hela julen och skulle sparas till våren för att ge kraft och god skörd är en sådan tradition och julgrisen är troligen ett minne av Frejs offergalt. Julförberedelser Julförberedelserna började redan tidigt på hösten. Grisen skulle slaktas och tillredas, osten ystas, smöret kärnas, julljusen stöpas, ölet bryggas, brödet bakas och huset städas. Olika dagar hade sina olika sysslor för att allt skulle vara klart innnan jul. Advent Kyrkoåret inleds med den första söndagen i advent. Mer om advent kan du läsa på adventssidan. Annadagen 9 december På Anna-dagen skulle lutfisken läggas i blöt och julölet provsmakas. Provsmakningen utfördes av folket på gården och dess grannar och vänner. Lucia  13 december På Lucia skulle tröskningen och slakten vara avslutade. Grisen kunde möjligtvis slaktas tidigt på Luciamorgonen om det inte var gjort innan dess. Mer om Lucia hittar du på Luciasidan. Julfriden 21 december Julfriden påbörjades med Tomasdagen den 21 december. Fram till 1772 var Tomasdagen helgdag i Sverige. Nu skulle enbärsdrickan vara färdig inför julen. Arbetsåret var slut och man kunde säga upp kontrakt. Man reste julruskor, höga granar som kvistats av så att bara de översta grenarna fanns kvar, vid ingångarna för att markera att nu var det julfrid. Julfriden innebar att straffet fördubblades för den som begick något brott och att ovänner skulle hålla sams och önska varandra en fröjdefull jul. Tomasdagen var också julmarknadernas dag och dagen då husbonden "läste bort råttorna" från gården. Natten efter Tomasdagen är årets mörkaste och solvarvet är fullbordat. Det är nu farligt med allt som är runt: vagnshjulen, spinnrocken, kvarnhjulen, slipstenen och nuförtiden förstås även att åka bil! Julafton 24 december Hela huset skrubbades rent dagarna innan jul och sedan strödde man halm på golvet och lade granris utanför förstutrappen. Halmen var bra både för att den isolerade och höll värmen och för att man lekte och sov där under julen. Rena dukar och överkast lades på bord och sängar och när allt var klart på julaftonsmorgonen var det dags för det stora julbadet. De som bodde på gården klev i badbaljan i rangordning och badvattnet var kanske inte helt rent när siste man äntligen fick bada... Efter julbadet var det "dopp i grytan". En gryta med fett spad stod på spisen och där i doppade man brödskivor. På kvällen samlades man kring det stora julbordet. På det festligt dukade bordet stod julljusen och lyste, mitt på bordet låg såkakan och framför var och en låg julhögen med brödet som skulle räcka under juldagarna. Från den slaktade grisen hade man fått bla skinka, grisfötter, korv och sylta. Dessutom fanns det lutfisk och gröt, smör och ost, brännvin och öl. Det var viktigt att varje besökare åt och drack någonting, så att de inte "gick ut med julen", därför stod julbordet uppdukat under hela helgen. En hel del av de gamla julsederna lever fortfarande kvar in i våra dagar: Vi julstädar och pyntar, tänder julljusen, rimmar till risgrynsgröten och har julbockar av halm. Vi dukar fortfarande upp det stora julbordet med många av de gamla rätterna som Frejs skinka och den katolska fastetidens lutfisk och gröt. Ett av de modernare påfunden är väl, att det för många är ett måste att titta på Kalle Anka på teven- vad han nu har med julen att göra!?? Julnatten Julnatten var en av de farliga nätterna i det gamla bondesamhället. Onda makter härjade och man fick försöka skydda sig så gott det gick, tex genom att rita kors på dörren eller hänga upp föremål av stål. De döda besökte sitt tidigare hem under julnatten och därför skulle bordet stå dukat natten igenom och sängarna lämnas tomma. De besökte också kyrkan för att delta i De dödas julotta och ibland kunde man se bevis för detta då de lämnat spår i form av jord på kyrkbänkarna. Under den farliga julnatten kunde djuren tala med varandra och för att de inte skulle berätta att husbonden var snål, så fick de lite extra att äta. Även småfåglarna fick sin ranson i form av en julkärve. Gårdstomten skulle förstås ha sin gröt inför julnatten. Den var tacken för det arbete han lagt ner på gården under året som gått. Om han inte fick sin gröt blev han arg och kunde han hämnas och låta hemska olyckor drabba gården. Juldagen 25 december Juldagen inleds med julottan som kunde börja redan klockan fyra på morgonen. Efter julottan var det kapplöpning hem och om man hade den snabbaste hästen kunde man skryta om det under hela året! Resten av juldagen firades hemma i lugn och ro med gårdens folk. Annandag Jul 26 december Detta är Staffans eller Stefans dag och den första kristna martyren Stefanos dag. I myten om Stefanos berättas att han var stalledräng hos kung Herodes. En kväll när han vattnade sina fålar, såg han den nytända Betlehemsstjärnan spegla sig i vattnet. När han berättade för Herodes att en mäktigare kung blivit född, sa Herodes: "Det är lika omöjligt som att den stekta tuppen på bordet skulle gala." Tuppen gol och Herodes lät stena sin stalledräng! I Staffansritten på annandagen red drängar och bondsöner ikapp till en källa, för att vattna sina fålar. Den som kom först dit skulle också bli först klar med alla sysslor under det kommande året. Man red gärna till en nordrinnande källa, eftersom det vattnet var särskilt nyttigt och skulle ge hästen styrka och hälsa under hela det kommande året. På hemvägen red man från gård till gård och sjöng Staffansvisan, för att få mat och öl till Staffansölet på annandagskvällen. Det finns uppgifter om att Staffansritten förekommer från 1100-talet. Staffansölet inledde en period med julgillen eller lekstugor- knytkalas med lekar och tävlingar. Menlösa barns dag 28 december Detta är de oskyldiga barnens dag, de barn som drabbats av krig, svält, katastrofer, vanvård, misshandel eller annat som vuxenvärlden borde skyddat de värnlösa barnen ifrån. Här är ett mycket enkelt sätt att freda sitt samvete, åtminstone för en kort stund: Ursprungligen var dagen tillägnad alla de gossebarn som Herodes lät mörda i sin skräck för att en ny kung hade fötts och hans kungakrona var i fara. Trettondagen 6 januari Trettondedagen var Heliga tre konungars dag och som vid andra helger gick djäknarna (skolgossar) runt och samlade in pengar till sin skolgång. Nu spelade de upp ett spel om Jesu födelse med de tre vise männen, Herodes och stjärngossar med en papperslykta som symboliserade stjärnan. Idag kommer de tre vise männen att komma fram till krubban. Legenden berättar att det var tre konungar från tre världsdelar som kom för att hylla det nyfödda barnet. Konungarnas namn var Kaspar, Balthasar och Melkior och de kom från Afrika, Asien och Europa. Gåvorna de hade med sig var guld, rökelse och myrra- alla mycket dyrbara gåvor! Tjugondag Knut 13 januari "Tjugondag Knut dansas julen ut" och detta är julgransplundringarnas dag. Långt innan det fanns julgranar i Sverige brukade man gå på besök till varandra och hjälpas åt att äta och dricka upp det som fanns kvar efter alla helgdagarna. På runstavarna markerades tjugondag Knut med en upp och nedvänd bägare som symbol för att nu var det slut på drickandet! Seden att plundra julgranen kom naturligtvis inte förrän det blev vanligt att ta in en julgran. Då bestod dekorationerna i julgranen till stor del av sådant som var ätbart: pepparkakor, äpplen, kolor... Alltså var det naturligt att plundra granen och äta upp det som fanns där, innan den skulle slängas ut! Nu är julgransplundringen mest ett tillfälle till fest och de flesta julgransplundringarna sker nog på förskolor, företag och inom föreningar.           Sidan skapades i december 2000. Besökare sedan januari 2004: Hem        Helger        Advent        Lucia Jultomten, klapparna och granen       Midvinternattens köld... Julevangeliet        Julsånger        Nyår