Nyår

Nyår förr och nu     I den västerländska världen firar vi nyår den sista dagen i december, men det finns också många andra tillfällen att göra det: I Kina och Vietnam firar man nyår i januari eller februari och i Iran vid vårdagjämningen. Det buddistiska nyåret firas den 15 april, det judiska vid höstdagjämningen och det muslimska varierar och kan infalla när som helst under året.             Att fira nyår har man gjort sedan långt tillbaka i tiden. År 46 f.Kr införde Julius Caesar den julianska kalendern och därefter firade det antika Rom nyåret vid samma tidpukt som vi firar det nu. Innan dess började det romerska året den 1 mars, samtidigt som det nya ämbetsåret började. Ett minne från detta tidigare nyår finns fortfarande kvar i våra månaders namn: september som betyder sjunde, oktober- åttonde, november- nionde och december- tionde. Februari blev då den tolfte och sista månaden och eftersom dagarna inte riktigt räckte till, så fick den lite färre dagar än övriga månader. Från början bekämpades nyårsfirandet av den kristna kyrkan, eftersom nyåret i det hedniska Rom firades med vilda och osedliga fester.

Nyårets seder     Se in i framtiden På nyåret kan man på olika sätt skåda in i framtiden. Att stöpa i bly var ett sätt. Idag kan man smälta tenn eller stearin istället och hälla det smälta i kallt vatten. Den form det stelnar i kan ge en fingervisning om vad det nya året kommer att bära med sig! På årets första dag fick man sedan reda på hur det kommande året skulle bli: Om himlen var röd på morgonen skulle det komma sorg, krig och oväder under året. Om en man var den första att komma på besök betydde det lycka, men om en kvinna kom först tydde det på olycka. Om man lånade ut pengar skulle pengarna försvinna under året, men om man fick pengar skulle man få mer. Om man ville hålla sig frisk skulle man äta ett äpple och man fick akta sig för att nysa eller hicka eftersom det varslade om dödsfall. Skjuta in det nya året Att skjuta ut det gamla och in det nya året är en gammal tradition- förr använde man bössan och nu tänder vi smällare och raketer! Förutom att man hälsade det nya året välkommen och tog avsked av det gamla, så var det ett försök att skrämma iväg de mörka, onda makterna så att de inte följde med in i det nya året. Nyårsgåvor Förr var det vanligare att ge bort nyårsgåvor än julklappar och så är det ju fortfarande i vissa länder. Löften Att ge löften inför det nya året hör till nyårsaftonen. Att sluta röka är ett populärt löfte- men att hålla de givna löftena är svårare... Vaka in det nya året Seden att vaka in det nya året har växt fram på senare tid. Nyårsklockan Tennyssons dikt Nyårsklockan lästes för första gången på Skansen år 1895. 1928 började den läsas i radio och kunde då höras av hela svenska folket. 1977 började uppläsningen visas i teve. Tillsammans med champagne, fyrverkerier och klockringning är den väl en av våra nutida traditioner?

Grafiken kommer från
Graphic Garden!