Påskens symboler

Att ge bort ägg som påskgåva är en gammal tradition och från början var det hönsägg som delades ut. Ofta målades eller färgades äggen för att bli vackra innan de gavs bort.
Förutom att det fanns god tillgång på ägg, så symboliserar det också uppståndelse och pånyttfödelse och var därför lämpligt som påskgåva.

Numera har hönsäggen bytts ut mot vackert dekorerade pappägg med godis eller en liten present i.

Andra sorters påskägg är de som är gjorda av choklad, marsipan eller de vackra tittäggen av sockerkristyr.
De mest exklusiva påskäggen är nog Fabergéäggen, som var gjorda av guld och andra ädla metaller och som dekorerades med ädelstenar. Detta var dyrbara gåvor i Tsarryssland och i våra dagar säljs de för stora summor på internationella auktioner.

Påskens ägg användes också till diverse ägglekar, som Picka ägg och Rulla ägg.

Man trodde att häxorna flög till Blåkulla på skärtorsdagen och att de sedan kom tillbaka hem på påskaftonen. Våra påskkärringar kan därför visa sig antingen på skärtorsdagen eller på påskaftonen, beroende på var i landet man är.
På Blåkulla förmodades häxorna festa med Djävulen och umgås med de onda krafterna. Häxorna var farliga och kunde ställa till med mycket otyg mot sina grannar.

Kvasten som påskkärringarna har med sig var en nödvändighet för häxorna. Med hjälp av en kvast, en bakspade eller något liknande kunde de ta sig iväg till Blåkulla.
Det viktigaste var dock att de hade sitt smörjhorn med den magiska salvan, som de smörjde in sig själva och åkdonet med, för att de skulle kunna flyga.
Påskkärringarna skall ju ha med sig en kaffepanna och en svart katt för att vara fullt utrustade. Kaffepannan symboliserar smörjhornet och katten är en symbol för Djävulen.

Påskriset blev vanligt som pynt under 1920-talet, då togs björkris in för att slå ut i värmen inne och påminna om vårens ankomst.
Under 1930-talet blev det vanligt att sätta pynt, som fjädervippor och kycklingar, i påskriset.

Påskriset kan också komma från seden med fastlagsris innan fastan.
Från 1700-talet finns det uppgifter om att man piskade sjusovaren med ris på fettisdagen.
Så småningom användes fastlagsriset som prydnad och man började dekorera det med fjädervippor, pappersremsor och små skrivna budskap eller rim.

Påsklaxen hörde egentligen till fastan, eftersom fisk var en av de få tillåtna livsmedlen då. Nu hör den till påskmaten tillsammans med sillen och ansjovisen i Janssons frestelse.

Att äta påsklamm kommer från den judiska traditionen och hör ihop med uttåget ur Egypten.
Israeliterna, som genom Moses fått i uppdrag att lämna Egypten, levde i fångenskap och slaveri i Egypten. En av de prövningar Herren sände ut över Egypten var att döda den förstfödde i varje egyptiskt hem.
De israeliska familjerna fick besked om att offra var sitt lamm och stryka dess blod på dörrposten. Ängeln som utförde dråpen skulle då skona de förstfödda som bodde där.

Den första påsktuppen var den som gol när Petrus förnekat Jesus tre gånger på natten mellan skärtorsdagen och långfredagen.

Hönor och kycklingar hör ju tätt samman med äggen som blivit en viktig symbol för påsken.

Påskharen hör också ihop med häxornas "mjölkharar". Häxorna lärde upp hararna till mjölktjuvar som sög mjölk från korna och sedan spottade ut den till häxan. Beviset för att en mjölkhare varit framme var att kon slutade ge mjölk.